Hur kunde jag lura mig själv så, hur kunde jag låta det hända?

Vad hade jag tänkt mig egentligen, man glömmer inte bara någon efter så lång tid, man går inte vidare det går inte.

Hur kunde allt bli så fel? Vi skulle se världen tillsammans, vi skulle göra allt, vi skulle ge allt vi hade.

Men för många svek, för mycket tjaffs om så jävla onödiga saker, suger energi. Det är sånt man ligger och ångrar när allt ändå är försent. Eller man, som JAG alltid ligger och ångrar när det är försent, när ingenting spelar någon roll längre.

Jag har inte ens hunnit blinka, för exakt en vecka sedan låg vi i varandras armar och viskade allt detdär som räcker då, som förklarar allt, som gör att det var du och jag emot världen. Ingenting skulle ju någonsin komma emellan, men det gjorde det. Det gör det alltid, och nu är det försent!

Jag har aldrig trott på att allt har ett slut, förens nu.

Allt har ett slut, och det här var vårat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lämnar allt som hänt här bakom mig, och börjar om   Följ mig istället på www.emmalolsson.devote.se   ...

Robin kom hit lite spontant i förrgår natt, och sov här Inatt har jag sovit hos Jessica, och idag har vi vart på stan och kikat, tog även en mysig fika på waynes med Felicia! Nu ska jag ut på en joggingtur, och kvällen tillbringas med Oscar!  ...

Worrying is stupid, it's like walking around with an umbrealla waiting for it to rain. ...

Tänkte att det var dags att ta tag i rummet, med tanke på att farmor inte va långt ifrån att få en hjärtattack sist hon kika in där, så det har jag ägnat de senaste timmarna åt! Har nyss tagit en dusch, pyjamasen är på och nu ska krypa ner i min ny...

Lycka