Fy fan va jag saknar det !

36 timmar i buss, för att nå ett minne för livet.

ligga på toan och ha skrattanfall, medans kön är lång utanför. Kan berätta att toan eka också.

Vakna upp bredvid två killar, och få reda på att man sagt tusen pinsamma saker kvällen innan.

bli ovän med tränaren

sjukt jobbiga träningspass på stranden

bryta sig in i en hajbuss

få den värsta utskällningen någonsin på en färja

kinderägg, grädde, och jordubbar

blinda tjejen

skratta  x 62716362153613612

träffa sjukt mycket goa människor

första doppet

knäa litet barn i huvet & varandra

kameltå

värma kläder i micron, fast dom smällte?

smygfota med lampan på

roomraiders hos boysen

barfota i bara handduk genom stan

Nu får jag ge mig innan jag börjar gråta.

Italienlåten!

Allting är som vanligt, men ingenting som förr.

Jag klarar inte av att vara ensam, det är då jag börjar tänka.

Tänka på allt sånt jag inte borde tänka på.

Ida sov somsagt här från Onsdag till Torsdag.

Igår var jag med Oscar efter skolan.

Idag slutade vi tidigt, så jag och Amanda och Sandra drog till donken. Satt där och pratade om allt som vanligt, med en varsin stor latte. mums!

Ikväll tänker jag bara va hemma och mysa, låter gött nu men om några timmar klättrar jag antagligen på väggarna!

Kom hem för en timme sen, sen dess har jag plockat iordning på mitt rum så att Ida iallafall kommer in i det.

När hon kommer blir det ett boxningspass, och sen sover hon här inatt MYS !

dagens;

Jag, annie, sandra och amanda satte oss på donken efter buggkursen på gympan, haha och plugga järnet vet jag inte riktigt om vi gjorde..

Satt mest och var övertrötta och skrattade åt allt som rörde sig!

Förstår inte hur någon kan vilja förstöra så mycket för en annan, men den personen träffade den ömma punkten och jag förstår att det smärtar som fan.

fyfan va bra !

Hur kan man känna sig ensam, när man absolut inte är det?

När man har världens finaste människor runt omkring sig, hur fan kan man fortfarande känna sig ensam?